Tyskar i Kalmartrakten berättar om historia, identitet och tillhörighet
Avhandlingen bygger på djupintervjuer som Barbro Johnsson har utfört under många år. De intervjuade personerna representerar olika generationer och i berättelserna framträder helt skilda erfarenheter, men där finns också likheter. Gemensamt för de intervjuade personerna är deras familjers strävan att skapa ett tryggt liv för dem under barndoms- och uppväxttiden i Tyskland. Familjerna drömde om ett gott liv och det var den drömmen som bidrog till att dessa kvinnor och män så småningom kom till Sverige och Kalmartrakten.
De äldre intervjupersonerna har upplevelser från den nationalsocialistiska perioden i Tysklands historia; traumatiska minnen från andra världskriget då de blev bombade av de allierade eller mötte soldater ur den sovjet-ryska armén som tagit sig in på tyskt territorium.
– En av informanterna blev till exempel vittne till de så kallade dödsmarscherna, när koncentrationslägren skulle evakueras och fångarna drevs i marscher till fots mot Tysklands inland, berättar Barbro Johnsson.
De yngre, födda mellan 1950- och 1960-talen, har andra upplevelser av Tyskland. Några av dem såg resultatet av kriget i form av bombade hus och städer, men det mest kännetecknande i deras berättelser är bristen på släktingar eftersom många av dem dog under kriget. De har växt upp med sina föräldrar.
Också mötet med Sverige beskrivs helt olika beroende på när de kom, hur gamla de var, och vilka upplevelser och minnen de hade med sig från Tyskland. Ju längre tid som gått sedan kriget desto bättre tycks bemötandet ha blivit. De äldre berättar om att de blev kallade SS-svin eller Hitlerhora, medan de yngre har helt andra och mer positiva erfarenheter från sina möten med Sverige och svenskarna. De yngre högutbildade kvinnorna tycker att livet blev bättre i Sverige, eftersom de lättare har kunnat kombinera yrkes- och familjeliv.
Den 13 oktober försvarar Barbro Johnsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling Tyskar i Kalmartrakten: en etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet. Fakultetsopponent är professor Dieter Müller, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
KONTAKT
Barbro Johnsson arbetar som 1:e antikvarie på Kalmar läns museum. För ytterligare information eller intervju, kontakta henne gärna på tel 0480-45 13 11, 0480-254 21 eller e-post barbro.johnsson@kalmarlansmuseum.se.- Mitokondriernas gener har stor betydelse för överlevnad14 janUppsala universitet
- Järnridån som metafor och fysisk verklighet13 janSödertörns högskola
- Var tionde kvinna undviker att gå ut ensam på kvällen13 janBrottsförebyggande rådet
- Sorkfeber ökar risken för stroke och hjärtinfarkt13 janUmeå universitet
- Nya rön om fästingöverförda virus och virusursprung13 janUppsala universitet
- Mitokondriernas gener har stor betydelse för överlevnad
Nästa
- Lucia Crevani utmanar bilden av ledaren som superhjälte10 decMälardalens högskola
- "Jag vill känna att jag har gjort skillnad"14 oktMälardalens högskola
Nästa
| FORTE | FORMASMISTRA | NATURVÅRDSVERKETRIKSBANKENS JUBILEUMSFONDVETENSKAPSRÅDET | VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN | KK-STIFTELSENSKOLVERKET | STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 | Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se
Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar